Hur mår Östersjön?

I Östersjöns avrinningsområde bor det 85 miljoner människor. Under tidernas gång har vårt medelhav använts som soptipp, en utsläppsplats för orenat avloppsvatten från städerna och från bland annat industrin, jordbruket och båttrafiken samt för olika slags fast avfall. Det finns fortfarande stora mängder tungmetaller och andra miljögifter lagrade i Östersjöns bottensediment. Sedan 1990-talet har mängderna av gifter och tungmetaller i östersjöfisken minskat men koncentrationerna är fortfarande rätt så höga.

Fartygstrafiken på Östersjön växer konstant och därmed ökar även risken för oljeskador. Mindre oljeutsläpp inträffar i Östersjön varje år, men tillsvidare har ingen oljekatastrof skett. Tankfartygen som trafikerar på Östersjön blir hela tiden större. Det är av största vikt att beredskapen för bekämpning av oljeskador höjs samtidigt som oljeutsläppen måste förebyggas genom satsningar på sjösäkerheten.

Den ökande trafiken har också fört med sig fripassagerare, allt fler främmande arter av organismer som ofta försvinner inom kort, men som ibland anpassar sig till Östersjön och kan ha en stor inverkan på de inhemska arterna. I konkurrensen om livsrum kan de inträngande arterna tränga undan de inhemska arter och på så sätt rubba balansen mellan organismerna i Östersjön. Spridningen av främmande arter följs upp, eftersom de också kan få överraskande ekonomiska följder.